Detta är en tur jag har haft i tankarna länge. En sådan där idé som har legat och grott, fått växa, skissas upp på kartor, planeras om, får nya vändningar och sedan skjuts upp. Jag har ritat rutter i olika appar, sparat segment jag läst om i forum, vägt för- och nackdelar med olika vägar och funderat över hur jag tar cykeln på färjan över sundet. En Öresundrunda – det låter kanske lite galet för en dagstur, men någonstans kändes det alltid genomförbart.
Och nu, mitt i sommaren, hittade jag dagen det skulle bli av. Sol, svag vind från rätt håll, få andra saker i kalendern. Jag visste att det var dags.
Start i Bjärred – havet som följeslagare
Jag startade i Bjärred en varm och stilla förmiddag. Havet låg lugnt och cykeln rullade mjukt på de första asfaltsmetrarna. Kusten norrut bjöd på klassisk skånsk cykling – långa raka sträckor, havsutsikt och ett stillsamt tempo som lät kroppen vakna i takt med färden. Jag stannade till vid en vacker strandremsa för att ta ett foto – ljuset var klart, färgerna skarpa, och hela dagen låg öppen framför mig.





Fikapaus i Landskrona – kaffe och kanelbulle
Första stoppet blev i Landskrona. Ett charmigt småstadskafé, doften av nybakat och en kanelbulle som var precis så saftig som man hoppas på. Kaffet – starkt och varmt – blev som en invigning för dagens resa. Det är något med att pausa tidigt på dagen, som om man lägger en grund för allt som komma skall. Redan här började kroppen hitta sitt tempo, och tankarna började släppa vardagen.
Helsingborg – på jakt efter cykelfilen
Jag fortsatte upp mot Helsingborg, där terminalen väntade med färjan till Helsingör. Men det tog en liten stund att lista ut hur jag skulle göra. Det fanns skyltar, men jag irrade runt bland terminalbyggnader och bilköer innan jag hittade cykelfilens lite diskreta infart. Ett litet äventyr i sig. Den lilla resan över sundet tog bara 20 minuter, men gav en välkommen vila för benen. Från däcket kunde jag se kustlinjen jag just cyklat och den danska sidan som snart skulle ta vid. En klassisk Öresundskorsning som alltid är lika charmig.


Helsingör – lunch och danskt smörrebröd
På den danska sidan började äventyret på riktigt. På ett kafe i utkanten av Helsingör blev det lite lunch – smörrebröd med spättafilé, serverat på danskt rågbröd med citron och dill.
Esrum Sø – lummiga stigar och grusvägar
Mätt och nöjd tog jag sikte på Esrum Sø, en långsträckt sjö med krusningar i ytan och vildvuxna stränder. Stigarna som kantade vattnet var riktigt fina – omväxlande underlag, mjuka svängar genom lummig grönska och bitvis en känsla av att vara långt från civilisationen. Danmark vet verkligen hur man underhåller sina cykelstråk. Jag rullade fram i ett lugnt men bestämt tempo, njöt av landskapet och lät kilometer efter kilometer passera under hjulen.

Jag tog mig vidare söderut genom några av Nordsjällands finaste partier. Skuggiga skogsvägar, smala broar, ett och annat slott som skymtade mellan träden. Det var cykling i sitt esse – omväxlande, lättkört och stämningsfullt. Middagen blev en klassisk schnitzel med potatis och ärtor samt en kall Tuborg på en uteservering strax utanför Köpenhamn.





Köpenhamn – cykelbanor och stadspuls
Sista etappen mot centralstationen i Köpenhamn gick på lättrullade cykelbanor, förbi villakvarter, sjöar och gröna parker. Staden öppnade sig i eftermiddagssol och cyklister fanns överallt – som ett organiserat kaos. Jag rullade in i city med trötta ben men stort leende.

Tåget hem – och en sista cykeltur från Malmö
Efter en stunds vila på stationen var det dags att hoppa på ett tåg över bron till Malmö. Tågkupén var sval, benen fick vila och ögonen njöt av utsikten över sundet. Men det var ärligt talat enormt svårt att komma igång med cyklingen sista milen hem från Malmö. Då kändes sadeln extra hård men himlen gjorde allt värt det.
Hemma igen – i solnedgångens sken
När jag nådde hemmakvarteren hade solen börjat gå ner, allt badade i ett varmt, orange sken. Jag stannade till ett ögonblick och tog in stunden. Den långa dagen var snart över, men den skulle leva kvar hos mig länge. En perfekt avslutning på en lång, lång dag i sadeln.

Lämna ett svar